Schilthorn

Vi firade födelsedagen på söndagen för att alla skulle kunna vara med då maken var tvungen att jobba på måndagen som var den riktiga dagen. Vi gjorde en utflykt till Schilthorn för att äta lunch på restaurangen Piz Gloria, känd från filmen I Hennes Majestäts Hemliga Tjänst med James Bond. 

Vi parkerade precis bredvid skärmflygarnas landningsbana, han kom susande riktigt snabbt och ganska nära våra huvuden. Väldigt bra miljö för skärmflygning med alla toppar som man lätt kan ta sig upp på. 

Här är vi på väg upp och de där husen tror jag man bara når med skidor, ser så ut i alla fall. 

Den här skidbacken ser väldigt härlig ut, skulle gärna prova den någon dag.

Vi kom så småningom fram, det här är Piz Gloria. De hade planer på att bygga en restaurang här men enligt vad jag läst så fanns det vissa finansiella problem. De problemen löste sig när James Bond ringde och frågade om ett samarbete. Det samarbetet har nog visat sig vara ganska lönsamt för båda parter. 

Guldcirklarna är en del av inredningen som man kan se i filmen annars var ganska mycket utbytt. Restaurangen snurrade runt, det var lite speciellt. Vi såg alla toppar man kunde och Hnokki fick också vara med inne på restaurangen. 

Loggan fanns på allt, fönstren, koppar, servitörens kläder, porslinet och allt annat man kan tänka sig. Lite fånigt blev det kan jag tycka.

Det här är en moccaparfait som flamberas dvs den brinner och den borde ha fått brinna betydligt längre än den gjorde. Det snålades knappast med alkoholen och såsen var alldeles för stark för min smak, tror nog att syrran håller med om det. Maken tog det säkra och åt glass istället. 

Nere till höger syns linbanan som vi åkte med, och ingen av oss klagade på utsikten.

Vi hade tur med vädret och visst skulle det vara skoj om jag kunde berätta namnet på dessa toppar. Men det kan jag inte, känner bara igen Jungfrau.

Någon behöver skotta fram sina hus. Jag undrar om det är husen som James Bond åker skidor över i filmen. Vi var tvungna att kolla på filmen innan vi åkte dit och sen se den en gång till efter vi varit där. 

När Hnokki charmat två asiatiska tjejer och en kille i röda termobyxor så var det dags att ta linbanan ner. 

Jag släppte Hnokki fri en stund så han skulle få sträcka lite på benen då det inte var så mycket folk och han inte kunde rymma så långt. Så han skuttade runt alldeles överlycklig, först sprang han fram till killen och fick sig en liten gosning innan han försvann ur mitt synfält. När jag får syn på honom så står han mellan tjejerna och viftar glatt på svansen, jag fick ropa ett par gånger innan han kom. Då skäms man lite över att man har en ouppfostrad hund. När vi väntade på linbanan ner så kommer både killen och tjejerna, killen hälsar och klappar Hnokki lite medan tjejerna vill fotografera honom. Då slutar man skämmas över hunden. En helt normal händelse, Hnokki lyckas charma ungefär alla.